nio liv
nio för mycket
(må detta va mitt sista)
längs gömda vägar
går jag långsamt
(bringar otur till den som tittar)
en skugga som
sover på dagen
(ser skräcken i folks blickar)
ett iskallt skal
men inuti mig
(finns en klocka som högljutt tickar)
ett väsen en vålnad
beväpnad med tårar
jag skrämmer den
oinitierade
(jag håller om dig tills du kvävs)
med målande kysser
du för och jag lyssnar
jag överlever
jag lever utan hud
(det är väl bara sån jag är)
så låt mig kyssa din bruna panna
snälla torka mitt svarta blod
jag visar dig sjuka tankar
förklädda med vackra ord
jag har varit sådan länge
sju år borttappat mod
så håll mina mjuka tassar
och känn mina vassa klor
femhundra mil
i åska regn
(jag har ingenstans att gå)
en berömd profil
följer dina steg
(som en ljudlös metafor)
en skugga som
drunknat i mörker
(ses av stora såsom små)
din ludna slav
redo att dö
(tills mitt hjärta slutar slå)
ingen att skylla på
inget att tycka så
ingen kan fylla
ett hål som ständigt växer
(det sväljer mig inifrån)
mitt hjärta min svans ja
du håller balansen
jag faller, klöser tag
och drar dig ner
(det kommer alltid va vi två)
så låt mig kyssa din bruna panna
snälla torka mitt svarta blod
jag visar dig sjuka tankar
förklädda med vackra ord
jag har varit sådan länge
sju år borttappat mod
så håll mina mjuka tassar
och känn mina vassa klor
(se på mig)
(ta på mig)
(älska mig)
(snälla älska mig)
ta mitt liv
(bara nio kvar)
femhundra mil
(jag är framme snart)
ensista strid
(ett sista slag)
ett sista liv
(bara du och jag)
så låt mig slicka din bruna panna
snälla torka mitt svarta blod
jag visar dig sjuka tankar
förklädda med vackra ord
jag har varit sådan länge
sju år borttappat mod
så håll mina mjuka tassar
och känn mina vassa klor
