En lögn, en dröm, en röst (Johanna)

En lögn, en dröm, en röst (Johanna)

du närmar
dig mig med
kirurgisk
precision

desarmerar
mitt hjärta
med mjuka ord
du valt

så noga
så obegripligt
stora mot
min hud

dess eko
klingar ljust
så oförglömligt
vackert, varm

som du

 

ett lugn som
stillar mitt
sjuka
sätt att se

en blick som
river murarna
jag rest
så vant

du såg mig
hörde mig
du höll mig kvar
vid liv

varenda
andetag
ett minne blekt av
tid, kallt

som jag

 

jag kan bara andas
när jag
vet att du ser på
en trött kanin

ensam i ett dike
hör allting
men ej ihop
kanske ett annat liv

 

det finns en vilja
att vara bra
det finns en önskan
om att göra rätt

det finns en röst som
säger åt mig
att va stark
men det är så svårt..

 

den enda
tillit som
jag
nånsin känt

en bro som
byggts med avsikt
att bli bränd
till aska jord

tårarna
lever kvar
i själen min
för gott och ont

du gav mig hopp
du gav mig liv
du gav mig nåt så
obeskrivligt stort

 

jag drömde att jag
var en fjäril
flög fri från förfall
men en sommarvind

blåste bort all färg
nu ser jag
bara vitt och svart
men aldrig grått

 

det finns en vilja
att vara bra
det finns en önskan
om att göra rätt

det finns en röst som
säger åt mig
att va stark
men det är så svårt
..

 

kanske ett annat liv…

kanske ett annat liv…           

           kanske ett annat liv…

kanske ett annat liv…                     

          

det finns en vilja
att  stanna kvar
det finns en önskan
att göra rätt

det finns en röst som
säger åt mig
att hålla hårt
men du måste gå..

~

det finns en vilja
den finns än kvar
det finns en önskan
en sista dag

det finns en dröm om
att bara få
va med dig
det är allt jag vill…

…kanske ett annat liv

det finns en vilja

den finns än kvar

det finns en önskan

en sista dag

det finns en lögn som

jag säger åt mig själv är sann

att det finns mening här

 

sen du försvann

Utan din skugga

Utan din skugga

det var så längesen nu

vi älskade varandra

går nu i monofoni

gör det svårt att andas

 

försatt mig i ett vakuum

ett gränsland långt långt borta

ditt hjärtas tomrum förblir

en igenbommad grotta

 

för ingen som stiger ombord

på ett sjunkande skepp

du sa det kort och koncist

och så beundrande lätt

 

jag vill inte se

en värld utan din skugga tätt intill

jag vill inte ha

en framtid utan dig bredvid

jag vill inte känna

med ett hjärta som slår förgäves

jag vill inte leva

ett liv utan ditt

ett liv utan dig

ett liv utan din

(skugga)

 

önskar du kunde se mig

när regnet piskar mig blodig

men dina ögon är bleka

och dess blick melankolisk

 

det gör så ont att smaka

sötman av ditt namn

jag är din bortglömda eka

som du aldrig ror i land

 

skulle du ens vilja gråta

om mitt hjärta sluta slå

vet inte om jag vill veta

men vet att jag vill förstå

 

jag vill inte se

en värld utan din skugga tätt intill

jag vill inte ha

en framtid utan dig bredvid

jag vill inte känna

med ett hjärta som slår förgäves

jag vill inte leva

ett liv utan ditt

ett liv utan dig

ett liv utan din

(skugga)

 

de gånger jag ser dig

så oförglömligt vacker

lyfter din blick upp mot skyn

som för att visa mig föraktet

å det

gör så ont att minnas ett vi

men att se ett jag och ett du

som inte ens kan ta mig i hand

det dödar mig långsamt

 

snälla ge mig en chans

att få känna din skugga en gång till

en allra sista dans

låt oss skiljas med leenden inuti

för jag har slutat att känna

sen du skar ut mitt hjärta med en rostig kniv

inget av då kan förändras

men utan dig vid min sida finns ingenting

och det gör så ont

 

det var så längesen nu

men det känns som igår

våran kärlek är över

men mina känslor består

 

försökte göra det rätta

men att älska någon är svårt

två brustna hjärtan som blöder

men bara ett av dem slår

Perrong 19b

Perrong 19b

ett stumt rop på hjälp

välsignat av ett svar

två fiskar emot strömmen

i ett svart och okänt hav

vi möttes mellan rader

tapetserade med hud

på perrong 19b

just när sommaren nåt sitt slut

dina ord blev kvar på tåget

mina fastna i din blick

där dina osäkra ben

sökte stöd när de gick

genom gator som vi drömt om

hela våra liv

på en trasig bänk, en kyss

under stjärnhimlen blev det vi

 

~

 

från varsin sida av ett rep

mot ett gemensamt mål

vi närma oss med myrsteg

men var så tätt intill ändå

för två negativa tal

multiplicerade blir plus

från ingenting till allt

långt bortom normer och förnuft

vi var rädda tillsammans

för att rädda varandra

min nocturne-svarta väg gavs ljus

när jag fick den med dig vandra

med karlavagnen på din arm

och din kropp intill min

så byggde vi ett vi i takt

med tårarna på din kind

 

förlåt, förlåt, förlåt, nej

snälla säg inte förlåt

förlåt, förlåt, förlåt mig

snälla förlåt mig

 

din gnista brinner ner

min värld den brinner upp

jag kan inte andas

du får ingen luft

jag går i tusen bitar

du går mitt itu

du vet inte varför

men du vet att det är slut

mitt liv tillbaks på noll

tillbaks till samma man

din kropp den ligger kvar

men ditt hjärta är nån annanstans

i tanken står vi kvar

på samma tågperrong

men nu släpper du min hand

andas ut och vänder om

 

förlåt, förlåt, förlåt, nej

snälla säg inte förlåt

förlåt, förlåt, förlåt mig

snälla förlåt mig

 

har älskat, jag älskar

kommer alltid älska dig

Snöänglar

Snöänglar

en vårvind

sjunger om liv

ett löfte om snö

kall och vit

som död

 

en viskning

bryter sig in

en lovsång om ljus

mjuk och varm

som du

 

om du vill ha

ett lustfyllt år

så har du kommit

vid fel tid

 

men om du vill ha

ett stort svart hål

så ska jag ge dig

hela mitt liv

 

en hägring

svekfull och blå

tidlös och grann

långsamt

ser jag klart

 

livlös

bräcklig och svag

du gav mig en bomb

hård och kall

som jag

 

om du vill ha

en fägring stor

så har du kommit

till fel plats

men om du vill ha

en idiot

så ska jag ge dig

mitt liv mitt allt

 

blicken är invänd, ryggen är kall

ögon mot himlen har fått mig på fall

jag plaskar förgäves, klamrar mig fast

i skuggan av hoppet så släpper jag allt

 

blicken är invänd, ryggen är kall

ögon på himlen har fått mig på fall

jag plaskar förgäves, klamrar mig fast

för förlorar jag dig så förlorar jag allt

 

en rysning

din doft hänger kvar

den håller mig varm

långsamt

ser jag klart

 

stilla

en gloria av is

du ligger bredvid

lika kall

som jag

som vi