Snöänglar

Snöänglar

en vårvind

sjunger om liv

ett löfte om snö

kall och vit

som död

 

en viskning

bryter sig in

en lovsång om ljus

mjuk och varm

som du

 

om du vill ha

ett lustfyllt år

så har du kommit

vid fel tid

 

men om du vill ha

ett stort svart hål

så ska jag ge dig

hela mitt liv

 

en hägring

svekfull och blå

tidlös och grann

långsamt

ser jag klart

 

livlös

bräcklig och svag

du gav mig en bomb

hård och kall

som jag

 

om du vill ha

en fägring stor

så har du kommit

till fel plats

men om du vill ha

en idiot

så ska jag ge dig

mitt liv mitt allt

 

blicken är invänd, ryggen är kall

ögon mot himlen har fått mig på fall

jag plaskar förgäves, klamrar mig fast

i skuggan av hoppet så släpper jag allt

 

blicken är invänd, ryggen är kall

ögon på himlen har fått mig på fall

jag plaskar förgäves, klamrar mig fast

för förlorar jag dig så förlorar jag allt

 

en rysning

din doft hänger kvar

den håller mig varm

långsamt

ser jag klart

 

stilla

en gloria av is

du ligger bredvid

lika kall

som jag

som vi

Dockteater (Utan utan utan)

Dockteater (Utan utan utan)

du räddade mitt liv

höll kniven mot min strupe

släppte

 

taget om dess grepp

så hänsynslöst och oförklarligt

hårt

 

som ett färglöst löv

tumult i vinden blåste

du

 

nytt liv i gamla vindar

i stormens sus

där vandrar jag än

 

jag försöker lyssna

men jag ser bara

dina läppar

mmm så mjuka

jag vet att ljuset

vid tunnelns slut

inte är stort nog

för oss båda

men om jag når dit

innan du gör

så väntar jag där

för jag kan inte leva

 

försöker bygga ett försvar

en mur på falska grunder

som ett prata med ett barn

vackra ord följt av blixtar dunder

 

vi definieras av

våra val och våra tankar

ett krav att slippa krav

i vårt hav på botten

där drunknar jag än

 

jag försöker lyssna

men jag ser bara

dina läppar

mmm så mjuka

jag vet att ljuset

vid tunnelns slut

inte är stort nog

för oss båda

men om jag når dit

innan du gör

så väntar jag där

för jag kan inte leva

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

jag är en marionett

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

medveten om trådarna

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

utan dig

står jag frusen fast

utan dig

så är jag bara smuts

 

försöker minnas vad du sa

ett nocturnesvart skratt i regnet

ifrån en himmel klar

kom ditt vrede så fånigt enkelt

 

lämnades jag kvar

en ängslig själ förföll

men dina kåta ögon gav

mig en sista blick

där är jag fängslad än

 

jag försöker lyssna

men jag ser bara

dina läppar

mmm så mjuka

jag vet att ljuset

vid tunnelns slut

inte är stort nog

för oss båda

men om jag når dit

innan du gör

så väntar jag där

för jag kan inte leva

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

jag är en marionett

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

medveten om trådarna

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

(utan)     (utan)

utan dig

står jag frusen fast

utan dig

så är jag bara smuts

 

en fågel i handen

flurazepam utblandat med vin

där i det djupaste vattnet

ett plötsligt rus av adrenalin

 

du bad mig stanna för natten

satt i klovar bakom din rullgardin

jag tror nog att det var skrattet

och din nakna kropp

som förtrollade min

~

*en dockteater du har mig i fångenskap och du drar mig längs trottoarer av glas och du sa följ kameran i den konkav som du la i din regi – hundra i vår publik – du styr mig från ditt bås på vinden ovan ljus och blå kulisser ligger det en hund begraven – inte du som gör de valen – gör allting för vem som helst när jag väl får känna smaken utav sötman de kan bringa – har nyckeln kring din bringa – snälla hjälp mig jag vill ut inte ruttna i din bur – ger inte ens ett ljud – av med hatten ser ett ljus men du säger en ska inte buga innan showen är slut…*

så jag följer dig 

Konsten att ta farväl

Konsten att ta farväl

vännerna

är färre nu

men tårarna är fler

ingen vill dansa

 

med en handgranat

som redan sprängts

broar brinner ner

kan inte andas

 

där jag går

en radioaktiv zon

uppförsbacke i downhill

drömmer om stup

 

jag är trött

trött på livet

på att aldrig räcka till

trött på ensamhet

 

bara en sekund

blir jag vad du vill

bara en minut

sen så ska jag sitta still

bara en dag

bara en timme till

 

ja bara en sekund

det är allt jag begär

bara en minut

sen blir jag allt det där

bara en dag

älskling var du än är

 

snälla lär mig

konsten att ta farväl

 

murarna

är så tunna nu

löftena likaså

ingen tid för oss

 

det gör ont

så obeskrivligt ont

att se sitt ödelagda liv

blekna bort

 

några sista ord

en sista pusselbit

allt ouppklarat står på rad

låt dem falla

 

jag är trött

trött på tårar

på att ständigt vara svag

trött på tomhet

 

bara en sekund

så blir jag vad du vill

bara en minut

sen så ska jag sitta still

bara en dag

bara en timme till

 

ja bara en sekund

det är allt jag begär

bara en minut

sen blir jag allt det där

bara en dag

älskling var du än är

 

snälla lär mig

konsten att ta farväl

 

~

 

jag ska kasta mig ut

jag ska vara stark

jag ska ge dig allt

du nånsin velat ha

jag ska skaffa mig hud

jag ska välja livet

jag ska hålla alla löften

som jag aldrig gav

 

om du bara stannar kvar..

Svartvitt (tårstänk)

Svartvitt (tårstänk)

 

becksvart

blodstänk

iskall

tomhet

 

skändad

lämnad

ensam

så ensam

~

 

kritvit

tårdränkt

växande

molnighet

 

fjättrat

hjärta

smärtsamt

så smärtsamt

~

 

svartvit

eldsjäl

aldrig

nån där

 

blöder

söker

livslust

nån livslust

~