det var så längesen nu
vi älskade varandra
går nu i monofoni
gör det svårt att andas
försatt mig i ett vakuum
ett gränsland långt långt borta
ditt hjärtas tomrum förblir
en igenbommad grotta
för ingen som stiger ombord
på ett sjunkande skepp
du sa det kort och koncist
och så beundrande lätt
jag vill inte se
en värld utan din skugga tätt intill
jag vill inte ha
en framtid utan dig bredvid
jag vill inte känna
med ett hjärta som slår förgäves
jag vill inte leva
ett liv utan ditt
ett liv utan dig
ett liv utan din
(skugga)
önskar du kunde se mig
när regnet piskar mig blodig
men dina ögon är bleka
och dess blick melankolisk
det gör så ont att smaka
på sötman av ditt namn
jag är din bortglömda eka
som du aldrig ror i land
skulle du ens vilja gråta
om mitt hjärta sluta slå
vet inte om jag vill veta
men vet att jag vill förstå
jag vill inte se
en värld utan din skugga tätt intill
jag vill inte ha
en framtid utan dig bredvid
jag vill inte känna
med ett hjärta som slår förgäves
jag vill inte leva
ett liv utan ditt
ett liv utan dig
ett liv utan din
(skugga)
de gånger jag ser dig
så oförglömligt vacker
lyfter din blick upp mot skyn
som för att visa mig föraktet
å det
gör så ont att minnas ett vi
men att se ett jag och ett du
som inte ens kan ta mig i hand
det dödar mig långsamt
så snälla ge mig en chans
att få känna din skugga en gång till
en allra sista dans
låt oss skiljas med leenden inuti
för jag har slutat att känna
sen du skar ut mitt hjärta med en rostig kniv
inget av då kan förändras
men utan dig vid min sida finns ingenting
och det gör så ont
det var så längesen nu
men det känns som igår
våran kärlek är över
men mina känslor består
försökte göra det rätta
men att älska någon är svårt
två brustna hjärtan som blöder
men bara ett av dem slår
